Kuwait

Då har jag kommit till sista stoppet på den här resan, Kuwait. Jag bor på Radisson Hotel precis vid havet och där har jag tillbringat dagen med att lapa sol. Kuwait är inte lika varmt som Bahrain och Qatar var, och det är jag tacksam för. Här går det att sitta i solen utan problem. Idag har det varit 30 grader och det har varit skönt.

Hotellet har hög säkerhet, bl.a. går vakter igenom alla bilar som ska in på hotellområdet. De går t.o.m. med speglar fästa på långa "pinnar" och tittar under bilarna. Sådana speglar har jag inte sett sedan 1986 då jag åkte in i Västberlin från Östtyskland, och vakterna kontrollerade så att inga människor gömde sig under vagnchassiet på någon av vagnarna på tåget. Den här gången är naturligtvis syftet bättre.

Jag har idag ätit middag på Hard Rock Cafe. Det är inrymt i en glaspyramid vid havsstranden (se fotot) och ligger jättefint. Maten var som alltid god och allt var bra förutom en sak, de serverade ingen alkohol. Skandal. Detta måste vara världens enda Hard Rock utan alkohol på menyn. Det har funnits både i Dubai och Bahrain. Man kanske skulle ge sig in i smugglarbranschen? Den gick ju bra i USA på 1920-talet...

Jag ska nu ligga på hotellet de dagar som är kvar och försöka få litet färg tills jag kommer hem. Jag landar på Arlanda på torsdag. Det lär vara kallt.

Qatar

När jag flög in mot Qatar kände jag värmen innan vi landat, för allt vi flög förbi var öken så långt ögat kunde nå. Efter landningen kunde jag känna att jag haft rätt. Det var varmt och torrt. Det var nog lite för varmt även för min smak, men jag ska absolut inte klaga, för jag har ju åkt hit för att komma ifrån kyla och mörker.

På hotellet byte jag om till kortbyxor för att ge mig ut på stan. Jag märkte snabbt att alla tittade konstigt på mig. Eftersom alla andra hade långbyxor på sig förstod jag var problemet låg. Det var bara att byta till långbyxor fastän det var dryga 30 grader ute.

Igår tog jag en längre promenad i värmen. Det var inte lätt att promenera i stan för den är gjord för bilar. Det saknas trottoarer, övergångsställen, rödljus etc. Jag fick kryssa mellan bilarna och det var inte helt enkelt.

Jag gick ner till hamnen där det låg annorlunda båtar (dhow). Alla var av brunt trä, ungefär som om man var i Kina på 1700-talet. På andra sidan bukten var vi dock i 2000-talet, för höghusen såg ut som om jag vore i New York. Det byggs överallt här, precis som i Dubai och Bahrain.
Jag bor mitt i centrum av Doha, vilket gör att jag har nära till allt, men också att jag hör alla bilar som ideligen tutar och utropen i minareterna. Jag hade tänkt bo på Sheraton, men det var fullbokat. Jag tanker dock ta mig dit för att se hur hotellet ser ut – för den händelse jag vill komma hit igen och få värme – och för att få en drink i detta torrlagda land.

Jag har bott på tre hotell hittills på resan. På alla har det blivit diskussioner om pris och vad som ska ingå. Som tur är har jag haft med mig utskrifter från e-mailkonversation och deras Internetsidor så det har löst sig till min förmån alla gånger. Trist att de har dålig koll, eller om de nu försöker lura mig.

På söndag bär det av till Kuwait, sista stoppet på resan.

Maldiverna

Att flyga in mot Maldiverna var häftigt. Landet består av mängder med öar och atoller, så när man kommer in för landning så ser man små öar så långt ögat når. Det var oerhört vackert.

Jag bodde vid huvudstaden Malé, men inte mitt i centrum utan på en mindre ö i närheten. Från balkongen såg jag ut över havet, den kritvita stranden och palmerna. Sämre kan man ha det. Det var en del regn, men jag passade på att vara ute då solen sken. Så då låg jag där i sanden och iakttog det lokala djurlivet, bestående av snäckor som gick omkring med sina skal på ryggen - som små sköldpaddor - och krabbor i olika storlekar, de flesta dock små.

Middag har jag ätit på en restaurang i närheten och den var otroligt billig. En varmrätt gick att få för 15-20 kronor. Det märks att Maldiverna ligger nära Indien, för maten var inspirerad därifrån. Gott och billigt var det i alla fall.

När jag reste från Sverige tog jag med mig fem böcker för att ha på resan som tar drygt tre veckor. Det trodde jag skulle räcka, men de var utlästa redan efter halva tiden. Eftersom min arabiska är bristfällig och det inte fanns någon bokhandel där jag var på Maldiverna har jag inte kunnat hitta någon bok. Nu är det problemet löst, för nu har jag fått tag i en rackare på 500 sidor av Jeffrey Deaver (som bl.a. skrivit I samlarens spår), så jag borde klara mig ett tag i alla fall.

Om vi tycker att det är hysteri i Sverige med anledning av svininfluensan, så är det inget mot där jag reser. Många på flygplatserna bär munskydd, men det gjorde även ett helt gäng med ryssar på planet från Maldiverna. Det ser ju konstigt ut när de kommer in och sätter sig i flygplanet, när de ser ut att vara på väg mot en operation på ett sjukhus.