S:t Barthélemy

En av mina favoritplatser är S:t Barthélemy, som är en liten ö i Västinden. Ön var 1784-1878 svensk och detta historiska faktum märks tydligt på ön. På öns vapen finns Tre kronor och ordet "välkommen", se ovan t.v.

Sverige är det enda land som har ett konsulat på S:t Barthélemy, där huvudorten heter Gustavia, efter Gustaf III. Flygplatsen heter Aerodrome Gustaf III. En av gatorna heter Rue Oscar II. Gatorna har numera franska namn, eftersom ön tillhör Frankrike, men de gamla svenska namnen finns också på gatuskyltar i Gustavia. Det är en härlig känsla att gå i 30-gradig värme på Östra Strandgatan eller att titta ut över Gustavias hamn från hotellet Carl Gustaf, se ovan t.h.

Jag har varit på ön två gånger och jag är säker på att jag kommer åka dit fler gånger. Jag har också blivit medlem i S:t Barthélemysällskapet. På hemsidan finns mycket information om ön, så den rekommenderas.
http://www.stbarthsallskapet.com/

Läser du Jan Mårtensons deckare någon gång? I så fall ska du läsa Häxmästaren. Det är en historisk Homandeckare som utspelar sig på ön under svensktiden.

Favoritländer

Om jag ska välja ett favoritland så blir det utan tvekan Australien. Kulturen är densamma som jag är van vid, jag kan språket, de har inte problem med tropiska sjukdomar och de har sommar när vi har vinter. Jag har varit i Australien flera gånger och rest runt och sett mycket av landet. Det finns en gemytlig och avspänd stämning i Australien som jag gillar. Andra länder jag gillar och gärna kommer tillbaka till är Namibia, Sydafrika, Uruguay, Argentina och Chile. Det dessa länder har gemensamt är att de i stort saknar tropiska sjukdomar och att de har sommar då vi har vinter. Länderna är dessutom ganska billiga och det finns mycket att se och upptäcka. För den som är intresserad av safari och vilda djur, så är Namibia och Sydafrika bra val. Ett av världens billigaste länder är Argentina. Prisnivån ute i landet ligger på ungefär en tredjedel av prisläget i Sverige. Uruguay har fin kust och Chile har en av världens längsta kustremsor. Är man i Chile bör man åka ut till Påskön. Jag har själv inte varit där, men jag hoppas komma dit.

Irland och Island - land 98 och 99

Efter sommaren har jag varit i två närliggande länder, Irland och Island. I början av september reste jag med tre kamrater till Dublin. Jag var lite av reseledare och föreslog flyg och hotell. Vi ville ha en billig grabbresa och jag jämförde priser mellan Ryanair och SAS. Ryanair är billigt, men det finns nackdelar med detta bolag. De flyger från udda flygplatser på udda tider och man är inte garanterad att sitta tillsammans för att man reser i sällskap. Vi valde därför SAS och höll istället igen på priset på boendet. Vi bodde mitt i Dublin i distriktet Temple Bar. Det är ett krogtätt område som passade oss utmärkt. Vi gjorde pubrundor och hade några trevliga kvällar. När vi var där gick finalen i någon sport som jag nu inte kommer på namnet på, men det såg ut som landhockey eller lacrosse. Det var i alla fall ett himla liv på puben där vi såg finalen och stämningen var på topp.

I mitten av december åkte jag med en kamrat till Reykjavik. Island har jag bara mellanlandat på tidigare. Det var på en resa till USA och jag minns att när man tittade ut från flygplatsen i Keflavik så var allt svart av lava. Jag har länge funderat på att åka till Island, men jag bestämde mig nu på hösten efter det att den isländska valutan sjunkit kraftigt. Island betraktades ju tidigare som ett dyrt land (tillsammans med Norge och Japan).

Nu kom jag tillbaka på vintern så allt var snötäckt men det gick ändå att se en del av Islands fina natur. Island på vintern är kallt. Det kan låta självklart, men golfströmmen gör att temperaturen ändå inte går ner så mycket under 0 grader. När jag var där så var det 4-7 minusgrader, men det kändes mycket kallare, dels för att kylan var fuktig, men framförallt för att det blåste ganska mycket. Vindarna gick genom märg och ben. Att i den kylan klä på sig badbyxor känns säkert främmande, men det var precis vad vi gjorde. Vi skulle nämligen bada i Blå lagunen (se bild). En lagun som värms av jordens inre och som håller behagliga 24-25 grader. Det var jättehäftigt att bada i den värmen och ha snön på marken bredvid sig.

En annan dag gjorde vi en utflykt och tittade på varma källor, gejsrar och ett stort vattenfall, Gullfoss. F.ö. var vi i Reykjavik och gladde oss åt den låga isländska valutan.

Ja, Irland och Island blev alltså land 98 och 99 och då undrar du naturligtvis vilket land som blir nr 100. Följ bloggen här så får du veta.

Udda länder, farliga länder och sjukdomar

När man har rest mycket och inte bara hållit sig till turiststråken, så har man emellanåt kommit till udda länder som få personer har besökt. Mina mest udda länder är Somalia och Guyana. Vet du förresten vilken världsdel Guyana ligger i? Du blandar väl inte ihop det med Guinea?

Somalia var jag i 1993 då jag gjorde FN-tjänst där (mission SO03). Det var som bekant mycket oroligt där då. Det är fortfarande oroligt och jag rekommenderar ingen att resa dit.

Jag brukar följa UD:s reseråd, men gjorde ett undantag 2005 då jag besökte Haiti trots att UD avrådde från det. Anledningen till att jag gjorde undantaget var att jag hälsade på en person som jobbade för FN där. Han sade att det var lugnt och han visste var vi kunde röra oss tämligen riskfritt och vilka ställen vi skulle undvika. Jag tror detta är ett bra sätt att undvika onödiga risker. Personer som bor i landet vet vilka platser man ska undvika. Dem ska man absolut lyssna på. Vid ett tillfälle kom jag och en kamrat in i ett område i Panama City, där man direkt kände att stämningen var olustig och att vi var på fel plats. Vi tog oss snabbt ut ur området och kände oss lättade. Någon dag senare åkte vi taxi och taxichauffören gav oss då råd om var vi skulle bo, vilka områden vi skulle undvika etc. Han nämnde då området vi varit någon dag tidigare och sade att dit skulle vi absolut inte bege oss för där skulle vi inte bara bli rånade, utan mördade... Kompisen och jag tittade på varandra och sade ingenting.

Självklart finns det farliga platser på fler ställen i världen. Vem åkte till Irak för ett par år sedan? Vem går ut på en mörk bakgata i Lagos eller Johannesburg? Man måste naturligtvis undvika de farliga platserna. Jag är dock mest orolig för sjukdomar då jag reser. I tropikerna finns sjukdomar som denguefeber, gula febern, tyfoidfeber och malaria. Det gäller att skydda sig med vaccin, äta på rätt ställen, bo på rätt ställe, undvika myggbett o.s.v. Men åker man till ett land där det är drygt 30 grader varmt så har man ju ingen lust att sitta med långärmade skjortor och långbyxor för att undvika myggen, men tyvärr är det nödvändigt i vissa länder. Ska jag besöka flera länder på en resa, så brukar jag göra så, att de länder där man riskerar sjukdomar är jag kort tid, och sedan njuter jag av ledigheten och värmen på ett säkrare ställe. Jag har själv haft denguefeber - fick det på Östtimor - och det var ingen höjdare. Sjukdomar ska man undvika. Vanlig magsjuka är nog så irriterande då man är ute och reser, men det går att minimera risken för den också. Vaccin i kombination med att äta rätt mat på rätt ställe räcker mycket långt. I värsta fall kan man ha med sig egna konserver och annan mat. För man vill ju inte sitta på toaletten var 10:e minut när man är ute för att se världen. Usch...

100-klubben

Jag har tillsammans med en kamrat startat 100-klubben. Klubben är en intresseförening för folk som gillar att resa. För att vara medlem i 100-klubben ska man ha besökt samtliga världsdelar och varit i minst 100 länder. Jag har (i dec 2008) besökt 99 länder och min kamrat ett fåtal färre. Troligen kommer vi båda att besöka land 100 under 2009. För att ha besökt ett land, enligt våra regler, godtas inte mellanlandningar på flygplatser, överflygningar eller att man åkt båt utanför kusten. Däremot har vi inga regler för hur länge man måste ha varit i landet. Jag har inget intresse av att besöka jordens alla länder, men däremot vill jag se många av jordens länder och uppleva mycket. Den som inte reser har missat mycket. Att resa är att uppleva, att lära sig saker, att öppna sina sinnen och att leva livet. 100 länder är mycket, men ingen omöjlighet.